Härom dagen hittade lilleman lite gamla kort från VM i Åre
99. Till en början tyckte jag det var kul att bläddra igenom korten, men efter
ett tag insåg jag att många av de gamla idolerna har åkt fast för doping. Det
lägger en trist dimma över minnena. På ett plan kan jag förstå detta med
doping, pengar och allt det där. Fast på ett annat plan kan jag absolut inte
förstå det. Hur kul kan det vara att vinna VM och sedan resten av livet veta
att jag fuskade mig till det? Jag skulle hellre komma sist på VM och veta att
jag gjort så bra jag kan och kunna njuta av allt runt om kring och att jag fått
möjligheten att köra ett VM. Jag har själv haft EPO sprutor liggandes i
kylskåpet. Vi gav lilleman EPO sprutor innan njurtransplantationen. Han fick en
liten dos ur en behållare och merparten av EPOt slängdes. Så jag har haft tillgång
och möjlighet till att dopa mig, MEN skulle aldrig komma på tanken att göra
det! Jag snurrar hellre runt ren i slutet av gubbklassen än att köra om segrar
i elitklassen dopad.
Dopad
Dopad
Dopad
Ja ja nu när jag då inte dopar mig måste jag väl träna
också? Och det har jag börjat lite lugnt med efter förkylningen. Har inte
börjat köra för fullt än, men räknar med att göra det till slutet av veckan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar